Intactible Mlle

Got An Elberta? You'Re In Luck.

Nervös och negativ syn

Steget ut i vuxenlivet
Nu på lördag bär det av. Då blir det äntligen flytt till stockholm.  Det känns så otroligt konstigt men också väldigt befriande. Jag har ju dock alltid trott att det skulle bli Göteborg som jag skulle flytta till med tanke på att det är mycket närmare där jag bor nu. Men nu när allt bara har funkat med stockholm så tänker jag bara lite varför inte, allt händer väl mer eller av en anledning. Eller kanske inte av en anledning, men allt som händer kommer till slut leda till något bra. Det känns som att det har varit lite meningen att jag ska till stockholm. Det har liksom inte varit nå hinder på vägen. Jobbet bara löste sig, hur ofta är det att man får det första jobbet man söker? Bostad har löst sig, jag får hyra en inne i stockholm, på söder i andrahand eftersom att ägaren ska till cuba på obestämd tid (men minst ett år). Vänner och släkt har jag där uppe. Allt är bara bra. Nästan för bra för att vara sant, jag väntar bara på att något dåligt ska hända. VI kommer säkert krocka med flyttbilen och bli allvarligt skadade eller något sånt där som inte händer. Nej usch nu ska vi inte tänka sådär jobbigt och negativt utan bara vara nöjda, glada och tacksamma framförallt för att allt hittills har gått min väg, och om det kommer några små hinder nu på slutet så är det ju bara att lösa de problemen helt enkelt. Hoppas bara att det inte kommer ta lång tid att lösa eftersom att jag börjar nya jobbet redan nu på måndagmorgon, det vill man ju varken komma sent till eller missa totalt. Men det kommer nog att gå superbra detta tror jag haha